Trots kristiderna på 30-talet satsade Mo och Domsjö Aktiebolag, med Karl Kempe i spetsen, stora summor pengar på att få till stånd en samlingslokal för arbetare och föreningsliv i Husum. Närmare 250 000 kronor kom det färdiga bygget att kosta. Lokalen var ämnad för många aktivitetsområden; teater- och biografföreställningar, föreläsningslokal och bibliotek. I lokalerna inrymdes också post- och bankväsende samt bostad åt vaktmästarfamiljen.
I talet som Karl Kempe höll på invigningsdagen för över 500 besökare, redogjorde han för bolagets intresse i att upplåta en så påkostad lokal till husumborna; "Jag vill fastslå att tillkomsten av denna Husumgård är att betrakta som ett led i bolagets strävanden att giva sina arbetare en fristad att syssla med sina ideella intressen, att förkovra sitt bokliga vetande, och slutligen att där under lämpliga nöjesformer finna en omväxling efter dagens arbete"

Besökarna vid invigningen var imponerade och stormförtjusta, inte minst ortstidningarnas skribenter. I Nya Norrland stod att läsa den 25 juni 1930: "Husumgården invigd. Ståtlig fäst på söndagen (---) under synnerligen högtidliga former".

Samma dag i Örnsköldsviks Posten: "Husumgården, det utomordentligt ståtliga teater- och samlingshus, som av Gideå & Husums bolag uppförts för att bereda ökad trevnad och större tillfällen till bildande och nyttiga förströelser för arbetarna på platsen, blev på söndagen invigt under storslagna former, och med en sångarfest som utan överdrift kan betecknas som den mest imponerande i de Kempeska körernas historia."

Lokalerna
Husumgårdens arkitekt var Johan Åkerlund från Stockholm. Vackra handritningar från 1928 visar detaljerat byggnaden från alla håll och kanter. I källaren är "pannor" utritade liksom förrådsutrymmen för ved och kol. En komplicerad ritning över vatten- och avloppssystem i källaren finns bevarad, liksom den över "järnkonstuktioner i scenhuset".

Nya Norrland beskriver i en artikel den nya lokalen: "Den är säkerligen att räkna som en av de vackraste teaterlokalerna i hela Norrland. Till detta bidrager i icke ringa mån det läge som byggnaden har o som torde komma än mera till sin rätt sedan planteringar och träd hunnit växa sig färdiga. I ett avseende torde teaterlokalen stå ensam i sitt slag i våra landamären, den är säkerligen den modernaste och mest tidsenliga inredda."

Ur Örnsköldsviks Posten är följande hämtat: "Husumgården är uppförd i väl genomtänkt empirestil. De räta linjerna och de regelbundet matematiska former, som känneteckna byggnaden med undantag av det smäckra och eleganta tornet på huvudbyggnade, skänka byggnaden ett intryck av värdighet och måttfullhuet. Exteriören saknad dock därför icke liv och allra minst färg (---). Den ståtliga huvudentrén till konsertsalongen står i sin vita skönhet vackert mot byggnadens ljusröda ytor. Konsertsalongens vestibul, praktiskst inredd vad beträffar garderober, biljettförsäljning e t c är utförd i blått och rött med värdiga och förnäma linjer och förbereder besökaren på den färgprakt som komma skall när han gör sin entré i salongen. Denna gör ett rent österländskt intryck i sitt ståtliga färg- och linjespel, där ornamenterade bjälkar i blått lysa mot en botten av ljusrött. De smala höga fönstrens linjer upprepas av de likformiga taklampor, som giva salongen dess ljus. Dekoreringen har utförts av artisterna V. Holmlund och G. Strandberg, vilka här vunnit en ny vacker seger och på bästa sätt löst den svåra uppgift, som förelagts dem."

I lokalen fanns det ursprungligen 507 åskådarplatser, varav 146 på läktaren. Bänkarna av trä med nedfällbar sittyta. Maskinrummet med biografutrustning var likaså av senaste teknisk finess och moderna snitt. I maskinrummet fanns även en s k skioptikonapparat som kunde skötas från scenen under t ex en föreläsning. Att Husumgården var ett magnifikt storverk när det stod färdigt 1930 råder inget som helst tvivel om