Bio på Husumgården                 

Biografen har sedan 30-talet visat populära filmer.

Ett stycke biografhistoria
© av Anki Berg

Den förste biografföreståndaren i Husumgården var Emanuel "Manne" Lundqvist. Ingrid Andersson på Ön (f. 1920) kommer mycket väl ihåg Manne och hans biografer. Ingrids familj bodde granngårds med Manne på Brädgårn, nära herrgården, och det hände ofta att Ingrid fick gå ärenden till honom.

Familjen Andersson hade telefon, men det hade inte Manne, så när filmfolk och -bolag ringde var det till Anderssons det kom meddelanden och Ingrid fick ofta gå med bud. "Ibland hände det att jag fick en biobiljett som tack för besväret", berättar Ingrid. Ingrid minns Manne Lundqvist som lite förnäm och en auktoritet. Han spelade i en stråkorkester också och var allmänt engegerad i det som hände i bygden. Hans huvudsakliga inkomst kom från arbetet i fabriken. Han hade flera syskon, som alla mer eller mindre kom att hjälpa till i biografen med allehanda uppgifter.

Bakgrunden till att han intresserade sig för biografverksamheten kan Thore Edstrand (f. 1920) berätta: "Manne blev tillfälligt flyttad från Husums sågen till Uppland. Rimbo tror jag att det var, och där kom han i kontakt med bion för första gången. När han kom hem ville han börja. Han frågade svågern Gustav Nygren om han ville vara med men han fick inte för frun. Manne sökte tillstånd själv och startade i alla fall."

Dåvarande platschefen vid fabriken, Olle "Beck-Olle" Olsson, kom också att intressera sig för biografverksamheten, berättar Thore Edstrand. Beck-Olle försökte med vissa medel att få bort Manne ur bilden för att själv bli biografföreståndare men han lyckades aldrig med det.

Manne Lundqvist var också ägare till biografen i Björna och till en av biograflokalerna i Örnsköldsvik, mitt emot kyrkan. Han blev agent för filmbolaget Europafilm och lyckades med konststycket att som andra biograf i Sverige få en filmorder på succén "Borta med Vinden". Här såg andra biografägare möjligheter till att tjäna stora pengar om de tidigt skulle få en chans att visa den populära filmen. Några "stockholmsdirektörer", som Thore Edstrand kallar dem, kom på visit till Husum och fick köpa rättigheterna av Manne, som kunde göra sig en förtjänst på att låta en Stockholmsbiograf få filmen före.

Medhjälparna
För att driva biografen krävdes, då som nu, flera inblandade personer, biljettförsäljare, maskinister, spolpojkar, biljettrivare och godisförsäljare. Alla hade en viktig funktion och blev efter en tid identifierade med biografen. En av de som starkt kommit att förknippas med maskinistjobbet var Kalle Hammarström. Han var elektiker på fabriken och enligt Thore Edstrand så var det Beck-Olle som såg till att det var just elektrikerna som i första hand fick maskinistjobben. Det var "status" att vara elektriker och det belönades med maskinistjobb på biografen.

Hammarström blev den förste maskinisten på Husumgården.Torsten och Kerstin Sandström var flitiga biobesökare under 50- och 60-talen, och de minns också Kalle Hammarström: "Kalle Hammarström körde film på biografen hur länge som helst och han kom alltid ett par timmar innan föreställningen skulle börja". De berättar vidare: "Ibland kunde det bli avbrott i filmerna, att de gick av. Det kunde bero på att de var defekta redan när de kom".

Maskinisterna var dock oftast inte ensamma i det lilla, varma maskinrummet. De hade s k "spolpojkar" till sin hjälp. Det var yngre grabbar som med flinka fingrar fick ta filmrullarna upp till övervåningen på Husumgården och spola över dem på filmrullar som hörde till projetorerna. Maskinistrummet var så litet att spolbordet inte fick plats i samma rum utan fick inrymmas på övervåningen.

Bokningsböckerna berättar
I Husumgårdens äldsta bokningsböcker finns filmtitlar och statistik från 1930-talet och framåt bevarade. Att Husumgården användes flitigt även för andra syften, som teaterscen för stora sällskap och som föreläsningssal, framgår också av böckerna. Föreställningarna och filmerna är noggrant namngivna. Den 16 september 1930, till exempel, visades en "Valfilm". Den 18 januari 1931 var det två föreställningar ljudfilm och den 23:e samma månad var det "IOGT-film".

Något som kallades "Skolfilm" förekom också. En sådan visades 25 feburari -31. Tyvärr framgår inte vilken film som stod på repertoaren just den gången.
Oftast visades en och samma spelfilm både lördag och söndag. Det var en kvällsföreställning på lördagen och två föreställningar av samma film på söndagen. Ett utdrag ur bokningsliggaren från augutsti-september 1931 visar följande filmer: